Finska Ortodoxa Församlingen i Sverige grundades år 1958 främst i avsikt att betjäna ortodoxa troende som flyttat till Sverige från Finland. Finland har sedan början av 1900-talet två folkkyrkor, den evangelisk-lutherska som motsvarar Svenska Kyrkan och den ortodoxa vars medlemmar traditionellt och till övervägande del tillhört den karelska folkstammen.

Finska ortodoxa kyrkan förlorade huvuddelen av sina tempel till Sovjetunionen i samband med de finska vinter- och fortsättningskrigen 1939-1945 då stora skaror av karelare evakuerades längre in i Finland. En del av de evakuerade fortsatte sin flykt till Sverige. På 50- och 60-talen utökades antalet ortodoxa finnar i Sverige i samband med den arbetskraftsinvandring som pågick bland annat till textilindustrin i Borås.

Många av församlingens gamla medlemmar har stannat kvar i det nya hemlandet, integrerats i det svenska samhället och bildat familj här. Deras barn och barnbarn är till övervägande del svenskar men många värnar om sitt religiösa och kulturella arv från generation till generation. Därför sker församlingens verksamhet i tilltagande grad på svenska, som idag är församlingens gemensamma språk.

Också många som ansluter sig till den ortodoxa kyrkan väljer att tillhöra den finska församlingen, då de kulturella banden mellan våra nordiska länder gör att den finska ortodoxa församlingen kan kännas mindre främmande än många andra ortodoxa samfund i Sverige.